Med denna skrift vill vi beskriva dels hur vi ser på utvecklingen och skötseln av vårt område, dels vad som åligger oss alla i ett gemensamt ansvar för området. Vi vill också gärna visa vilka möjligheter som ryms inom området samt ge tips och råd, för all del också en del regler, som skall göra vår samvaro och vårt område bättre.
Vi har en ständig förändring bland medlemmarna, det har varit ett påtagligt generationsskifte de senaste åren, dessutom är vi inte längre något fritidsområde efter den senaste detaljplaneändringen, då byggrätterna i princip fördubblades. Idag är en liten majoritet permanentboende i området men förskjutningen mot ett ökat permanentboende är tydlig. Detta gör att vi känner det angeläget att i denna handbok ta upp de frågor som har att göra med oss som medlemmar i förhållande till vårt område och varandra, både vad gäller skyldigheter och rättigheter.
Trosa Stensunds Samfällighetsförening, består av de två tidigare fritidsområdena Stensund och Krymla, är en förhållandevis stor samfällighet speciellt vad avser arealen. Den totala arealen är drygt 170 ha, varav 25% utgörs av tomtmark. Resten är gemensamt ägd samfällighetsmark med skog, åkrar, ängar, våtmarker osv. Föreningen äger också två hamnanläggningar vid Djupvik och Öbacksvik. Vi har två badplatser inom samma områden , ett flertal lekplatser, parkeringsplatser, åtskilliga kilometer väg m.m.
Inom Stensundsområdet finns en KabelTVanläggning som sköts av en särskild fristående förening.
Våra hamnar är utarrenderade till TrosaStensunds Båtklubb inom vilken alla medlemmar som så önskar kan få medlemskap och en bryggplats, genom att erlägga en dispositionsavgift. Denna avgift återbetalas vid avflyttning från hamnen.
För skötseln av våra marker äger föreningen också en maskinpark med bl.a. traktor, slagklippare, flistugg, gräsklippare, slåtterbalk, motorsågar m.m. För underhåll och snöröjning av vårt vägnät anlitar vi extern entreprenör, f.n. Trotab.
Föreningens skogar skall vårdas med målet att bevara en skärgårdsnära skog med stor artrikedom och blandade skogsbestånd. Detta medför att skötseln inte tar sikte på en skogsproduktion med ekonomisk grund, utan en varsam skötsel med genomtänkt gallring och en utveckling av skogen som utgår från biotopens förutsättningar.
Samtidigt är det angeläget att denna skötsel inte blir ekonomiskt betungande för föreningen, utan kan kombineras med god hushållning.
I dagsläget är tillväxten i våra skogar betydligt större än avverkningen. Detta kan fortgå ytterligare någon tid, men innebär på sikt att vi skjuter eventuella problem på framtiden. Vissa avsnitt bör avsättas som naturskogsområden på samma vis som i nuvarande skogsvårdsplan, det är områden som i stort skall lämnas helt i fred, och utvecklas mot en urskogstyp. Ingreppen i dessa områden skall inskränkas till åtgärder som är nödvändiga p.g.a. säkerhet etc. Lämpliga områden för denna typ är sådana där tillväxten är mycket långsam, berg och hällmarker, men också våtmarksområden.
I övriga delar av våra skogar skall skötselplanen aktivt utveckla skogen i överensstämmelse med inriktning enligt detta kapitels inledning.
Hittillsvarande skötselmetoder har medfört att föreningen i stort har betalat för de åtgärder som genomförts. Trots vissa tämligen omfattande avverkningar har verksamheten totalt sett gått med förlust. Vi föreslår i denna plan ett nytt arbetssätt som kan medföra en ekonomisk neutralitet, men ge medlemmarna ett större utbyte samtidigt som vi når skötselmålen. Utgångspunkten i detta förslag är att vi anser det bättre att medlemmarna får använda vårt gemensamma nettotillskott som ved istället för att sälja det med förlust. Det är många med braskaminer och öppna spisar som på det viset kan få ett mer positivt utbyte av sitt medlemskap.
Förslaget innebär att den som vill hugga ved i skogen för egen räkning får rätt till detta. Men för att det skall fungera tillsammans med de övergripande målen, skall det gå till på följande vis. Den fastighetsägare som vill hugga ved vänder sig till den skogsansvarige med en begäran om detta. Denne i sin tur märker upp ett antal gallringsträd i lämpligt område som då utgör en lott. Fastighetsägaren får därefter fälla de uppmärkta träden och ta till egen ved. Men
fastighetsägaren är också tvungen att ta samtliga träd som uppmärkts, inte enbart de bästa. Dessutom skall avverkningsplatsen städas av, i vissa fall skall riset brännas.
På detta vis kommer den avverkning som är nödvändig att kunna ske utan kostnad för föreningen, samtidigt som medlemmarna får möjlighet till såväl ved som fysiskt arbete.
Allt arbete sker på eget ansvar eftersom det utförs i egen skog. Dvs. föreningen har inget försäkrings- eller arbetsgivaransvar för det arbete som utförs.
En förutsättning för att denna metod ska kunna fungera är att det finns tillräckligt många som är intresserade av ved för eget bruk. Självklart ska detta vara just för eget bruk, ingen verksamhet för vedförsäljning o. dyl. Naturligtvis måste inte syftet vara ved, vill man ta ner en egen flaggstång ska det också gå bra. Metoden förutsätter också att vi använder den s.k. blädningsprincipen, vi fäller alltså bara gallringsträd, eller mogna träd som ska bort för att ge möjlighet till naturlig föryngring. Vi gör alltså inga hyggen som kräver återplantering, utan hugger enbart där föryngringen redan är ett faktum. På det sättet slipper vi ytterligare en kostnad.
På bilagda karta framgår vilka områden som är aktuella för olika åtgärder. I naturskogsområdena skall i princip skogen lämnas helt orörd, enbart åtgärder för att avvärja ev. faror skall vidtas.
Åkrar och ängar är ett karaktäristiskt inslag i vårt område. Det är av stor vikt att dessa hålls i hävd för att de öppna landskapet inte ska försvinna i ett hav av slyskog. Vi har gjort försök med fårbete nere vid Öbacksvik men erfarenheterna är tyvärr inte odelat positiva. Däremot har den slagklippare vi inköpte till traktorn gjort stor nytta och fortsättningsvis ska vi i första hand använda denna för att få de önskade öppna ängarna. Några områden kommer att kräva särskilda åtgärder, det gäller framförallt de öppna markerna ner mot Öbacksvikshamnen, men också betesmarken ner mot Långnäsviken. I det första fallet måste vi finna en bättre lösning än den nuvarande, området ser väldigt risigt och ovårdat ut, fullt med stubbar och allmänt oestetiskt. En varaktig lösning med en tät och låg markvegetation i den kulliga delen av området vore att föredra. I det senare fallet, Långnäsviken, är vi f.n.helt beroende av hur länge vi kan påräkna att området betas, upphör detta måste vi finna nya lösningar.
Nya ängsmarker kommer att etableras i de gamla muddermasseområdena nere vid Djupvik.
I området förekommer ett stort antal djurarter som oftast finns här permanent. Dit hör rådjur, harar och hjortar, älg är vanligt förekommande och vildsvin gästar oss ibland. Grävling , räv , mink och mård tillhör också vår fauna ,liksom olika vesslor. Bland fåglarna är grågås och kanadagås samt havsörn särskilt i ögonfallande, men artrikedomen är mycket stor framförallt bland sjöfåglarna. De flesta har väl också märkt att fasanen blivit mycket vanlig.
I de flesta fall är allt detta enbart en tillgång för oss. Djuren är vackra och intressanta men i vissa fall delar dom ett intresse med oss som kan leda till konflikt, nämligen intresset för trädgårdar, frukt och grönsaker. Särskilt på hösten när åkrarna ligger plöjda är vårt område en visthusbod av stor betydelse för det vilda. Av bl.a.detta skäl förekommer en viss skyddsjakt . Eftersom området är detaljplanelagt råder i princip förbud mot skottlossning, dock har fyra personer i området skottlossningstillstånd av polismyndigheten. För en ev. trafikolycka där vilt är inblandade inom området har vi också en meriterad eftersökshund. Då skyddsjakt bedrivs med lös hund annonseras detta på anslagstavlorna inom området.
Vi har ett omfattande innehav av fiskevatten, hittills har detta skött sig självt. Här liksom i övriga delar av skärgården är handredskapsfiske fritt, dit räknar vi också fiske med angeldon på vinterisen. Fisktillgången har emellertid varit sjunkande de senaste åren, och vi vädjar om att inte ta upp mer fisk än vad man äter upp. Fiska gärna, men släpp också tillbaka den fisk du inte behöver. Vi ska undersöka möjligheten att anlägga s.k. risvasar för att ge bättre lek- och yngelplatser för främst abborren.
Inom Samfälligheten har vi arbetsplikt för medlemmarna, totalt 6 timmar/år. Detta är uppdelat på två tillfällen och alltid samma dagar, sista lördagen i april respektive september. Tiden är vanligtvis 10:00 - 13:00. Arbetet på städdagarna leds av vägombuden, och omfattar främst skötsel av våra grönområden, diken, promenadstigar, bad m.m. De som av tidsskäl inte kan medverka de förutbestämda dagarna kan av vägombudet få en annan arbetsuppgift att utföra vid annat tillfälle.
Eftersom det vid våra skötseldagar förekommer rätt mycket gallring i skogar och hagar är det viktigt att känna till vilka träd, buskar och växter vi särskilt vill värna om.
Bland träd är det framför allt ädellövträd som bör sparas. Dit hör ek, ask, lind, alm och lönn, men även oxel och kastanj. Bland buskar skall vi särskilt gynna lågväxande och bärbärande som t.ex. slån, vresros, en, fläder och hassel, rönn kanske också ska räknas dit , den förekommer ju både som träd och buske..
Under skötseldagarna kan också en del båtägare tilldelas arbetsuppgifter inom hamnarna, detta arbete leds av hamnkaptenerna.
Skötseldagarna är mycket viktiga för vårt områdes utveckling. Förutom att vi får stora kvantiteter arbete utfört så fyller de också en viktig social funktion , man diskuterar gemensamma frågor, nyinflyttade får tillfälle att bekanta sig med närboende osv.
För de som inte deltar på skötseldagarna tas en särskild avgift ut , f.n. 200:- /tillfälle.
Generellt sett gäller allemansrätten också för oss, liksom för andra, i vårt område. Vi får alltså plocka bär, svamp och blommor, ta ris och kvistar, röra oss fritt m.m. Vi får också fiska som beskrevs i förra avsnittet, men allt detta sker under ansvar för såväl fauna som flora. Vi har ett eget ansvar att känna till vilka blommor som är fridlysta, inom vårt område finns t.ex ett stort antal orkideér som omfattas av detta skydd.
Vi ska också visa särskild hänsyn i naturen under den tid när fåglarna ligger på ägg och viltet föder sina ungar. Särskilt gäller detta hundägarna. Även snälla hundar kan skrämma upp en åda från äggen, och det är precis vad den spanande kråkan väntar på. Efter en sådan händelse är den ejderkullen tillspillogiven. Håll alltså hundarna kopplade under tiden 1/3 – 20/8 ! På denna punkt är lagen tydlig och skall respekteras. Bortsett från djur och fågelungar är många människor också osäkra inför lösa hundar, ta också hänsyn till detta.
Vi får grilla och under vissa förhållanden elda i naturen, använd gärna våra iordningställda platser, och glöm inte kvar skräpet.
Vi får däremot inte hugga ner träd eller buskar utanför den egna tomtgränsen utan tillstånd från den som är skogsansvarig.
Vi får inte heller ta grus, sand eller fyllnadsmassor från allmänningarna, eller göra markarbeten på dessa utan tillstånd.
Anledningen till dessa förbud är enkel, de ligger utanför den egna tomten och där äger vi gemensamt marken. Vi har t.ex. fått problem på vissa vägar därför att man fyllt igen dikena på ett felaktigt sätt så att vägbanken i stället för de nerlagda rören har kommit att bli vattenförande. Detta leder till potthål eller tjälskjutning och i värsta fall vägbanekollaps.
Vi får inte heller varaktigt förtöja båten utanför hamnanläggningarna, däremot göra tillfälliga strandhugg och övernattningar.
Det är inte heller tillåtet att tälta eller ställa husbilen på våra badplatser. Dessa är avsedda för allas nytta och glädje vilket innebär att den rättigheten inte får inskränkas.
En annan inskränkning beträffande baden gäller våra hundar: Vill vi bada med hundarna får det ske på andra ställen än de anlagda baden, exempelvis på Kärleksudden där särskilda hundbadplatser iordningsställts, eller ute på Granholmen.
Det är inte heller tillåtet att lägga skräp från tomt och trädgård på allmänningarna. Komposter utanför den egna tomten kräver tillstånd och skall i förekommande fall kunna utnyttjas av flera.
Detta leder osökt in på sophantering. Kommunen har klara regler för hur och vad vi får/ska lämna på våra sopstationer. Trots detta hittar vi nästan varje vecka grovsopor , byggavfall, bilbatterier osv. på dessa platser. När entreprenören sätter upp anslag om regler för sophanteringen har dessa rivits ner. Om detta skett avsiktligt är det beklämmande, vi ska bara hantera sorterat hushållsavfall, glas och papper på våra sopstationer, och allt avfall vi lämnar där skall läggas i de uppställda behållarna. Inget som helst avfall får ställas på marken bredvid behållarna! Mot detta syndas det svårt och vi kommer att ta krafttag mot de som bryter mot dessa regler. I dagsläget har styrelsen tvingats beställa särskilda hämtningar eller utföra dem själva till helt onödiga kostnader för samtliga medlemmar. Ingen ska behöva betala för att grannen inte orkar ta hand om sina sopor. Korslöts återvinningsstation på Tullgarnsvägen är öppen för alla och dessutom kostnadsfri för personbilar.
Med dessa allvarligt syftande anmaningar avslutas vår handbok, de är allvarliga i den bemärkelsen att gemensam glädje, vilken vi önskar oss alla, också kräver gemensamt ansvar, hänsyn och omtanke. Vi hoppas att den ska kunna bli till nytta i det gemensamma arbetet med utvecklingen av vårt unika och härliga område!
Vår förening bildades 1988 av de två fritidsområdena Stensund och Krymla. Ursprungligen inleddes exploateringen av dessa två områden av en exploatör, men kom senare att delas upp på två, AB Stangus med Trosa Stensunds förvaltnings AB och AB Credentia. Det förra ansvarade för Stensundsområdet och Credentia för Krymla.
Marken för det första området avstyckades från Stensunds gård som ägdes och fortfarande ägs av familjen Åhlberg. Det omfattades i huvudsak av området söder om "Farfars lada" med torpen Jössebacken, Marängen, Gråudden samt Djupvik. Krymlaområdet avstyckades från Krymla gård.
I och med två olika exploatörer kom en del lösningar att bli olika från de ursprungliga tankarna.
Från början var tanken att hela området skulle trafikförsörjas över Djupviksvägen, men i och med uppdelningen motsatte sig Credentia denna lösning. Däremot enades man kring en del av de gemensamma lösningarna, t.ex bad, hamnar osv.
Till en början ingick även VA-anläggningen i samfälligheten, men den togs över av kommunen efter långa förhandlingar 2003.
Vad som skiljer vår samfällighet från många andra är att vi äger all gemensam mark, vi ansvarar därför inte bara över vägarna som i många andra samfälligheter, utan över alla anläggningar, hamnar, bad och mark i området. Detta innebär självklart ett omfattande ansvar och åtagande men ger oss också unika möjligheter att själva forma och utveckla vårt område.
Webdesign: Ewa Fellnert, www.fellnert.se